Biosfär - Vänerskärgården Kinnekulle

  • Öka teckenstorlek
  • Standard teckenstorlek
  • Minska teckenstorlek

LTER-Europe

Skriv ut

 LTER står för Long-Term Ecosystem Research, vilket är ett nätverk för långliggande ekosystemforsknings- och övervakningsområden. Under de senaste åren har de flesta länderna i Europa samlat sina i ett nätverk kallat LTER- Europe. Sverige är nu också medlem i detta nätverk .

Det svenska LTER-initiativet syftar till att samla etablerade forsknings och miljöövervakningsstationer i ett nätverk för att på ett effektivare sätt kunna samarbeta i storskaliga forsknings- och miljöövervakningsprojekt. Initiativet drivs av SLU och stöds av Naturvårdsverket och Vetenskapsrådet.

Målet för LTER Vänern är: 

  • att använda Vänerområdet som ett modellområde för forskningsstudier av hållbara ekosystem.
  • att sammanställa befintlig dataproduktion inom regionen och göra dessa tillgängliga för forskare, utbildningssektorn och den breda allmänheten samt sprida forskningsresultat
  • att upprätta ett forskningsnätverk mellan aktörer och genom det stödja och stimulera nya akademiska projekt

Forskning inom LTER området sker huvudsakligen inom akvatisk miljöövervakning, fiskbiologi och hydrologi samt geologi. Det genomförs även forskning inom flera multidisciplinära projekt inom t.ex. historia, geografi, ekonomi och sociologi vilket i framtiden kan stimulera till utveckling av socio-ekologisk eller andra tvärvetenskapliga forskningsprojekt.

 Projektet löper initialt i fem år framåt. Det kommande två åren står Vänermuseet i Lidköping, för projektledningen.

Projektledare och kontaktperson:
Marcus Drotz
E-post: Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den
Telefon: ++46(0)510 770099
Fax: ++46(0)510 771116

Läs mer om projektet på Vänermuseets hemsida.

 

Följeforskning

Skriv ut

Biosfärområdet Vänern med Kinnekulle är föremål för ett forskningsprojekt som handlar om miljökommunikation.

Ett biosfärsområde i Unesco:s sammanhang berör ett avgränsat fysiskt område som livsrum och förmågan att skapa en hållbar utveckling inom detta. I mitt forskningsprojekt fokuserar jag på förståelsen av hållbar utveckling avseende vad, vem och vilka som befinner sig inom biosfärsområdet, liksom förvaltningen och förändringarna av de fysiska och sociala förutsättningarna samt hur denna förståelse kommuniceras över tid.

Kristina Börebäck 
Jag heter Kristina Börebäck, och som doktorand och forskare har jag glädjen att få följa arbetet med Biosfärområdet Vänern med Kinnekulle.  Som pedagog studerar jag kunskaps- och lärandeprocesser. Kunskap och lärande är långt mer än utbildning. Det handlar om kunskap och förståelse liksom om begrepp och andra gemensamma uttryck för det vi vill kunna beskriva. Beroende av intentionen hos mitt forskningsobjekt (att utveckla ett biosfärsområde) kan förfaringssättet i mitt forskningsprojekt sättas in i forskningssammanhangen för miljökommunikation. De som verkar inom ett biosfärsområde befinner sig i en ständigt pågående läroprocess med intentionen att finna former för och handlingsutrymme att tillsammans utveckla långsiktig hållbarhet. Jag ställer frågan, på vilka sätt får kunskaperna kring hållbar utveckling sin mening, innehåll och innebörd när de kommuniceras bland människor som deltar i processen att skapa ett biosfärsområde. Genom att belysa sammanhangets betydelse för läro- och kunskapsprocesser blir det unika i det specifika också till gagn för andra i deras strävan att förvalta och förändra sitt livsrum att utvecklas hållbart.

 Mitt forskningsprojekt fyller ett behov i forskningssammanhang genom att utforska miljöfrågor ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv och komplettera den naturvetenskapliga forskningen på området.

 

Naturvård som affärside

Skriv ut

 Naturvård som affärsidé är ett forskningsprojekt som undersökt vilka kommunikativa strategier som bidrar till att stödja naturvård som affärsidé inom lantbruket samt vilken rådgivning som kan stödja denna utveckling. Biosfärområdet Vänerskärgården med Kinnekulle har varit fallstudieområde. Under våren 2010 genomfördes intervjuer och fokusgrupper med lantbrukare/entreprenörer, rådgivare och andra nyckelpersoner i området. Studien visar att det är möjligt att bedriva affärsverksamhet med naturvårdsinriktning, under särskilda yttre och inre omständigheter. En mängd olika drivkrafter lyfts fram av dem som ägnar sig åt naturvårdsarbetet, vilket rådgivningen skulle kunna ta större hänsyn till för att aktivt stödja denna typ av verksamhet. Förutom en förnyad lantbruksrådgivning framhålls lokala nätverk och forum för erfarenhetsutbyte som framgångsfaktorer. Fler aspekter och konkreta förslag på åtgärder redovisas i sammanfattningen (nedan) samt publikationerna inom projektet.

Vi som arbetat i detta projekt är Elvira Caselunghe ( Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den ), Magnus Ljung ( Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den ), Hanna Ljunggren Bergeå ( Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den ), Helena Nordström Källström ( Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den ) - alla på Avdelningen för miljökommunikation, SLU www.sol.slu.se/mk 

Faktablad: "Rådgivning om Naturvård som affärsidé"  

 

 Biosfärområdet i fokus

För en stor del av forskningsprojektet har det nyutnämnda biosfärområdet Vänerskärgården med Kinnekulle fungerat som undersökningsområde. Tanken med att begränsa studien geografiskt har varit att få en bättre förståelse för vad som händer inom ett område och hur människors kontaktnät inverkar på hur idéer sprids. Biosfärprocessen innebär ett ökat fokus på hållbarhetsfrågor och en lokal kraftsamling. Dessutom har biosfärprocessen skapat och lyft förutsättningar för entreprenörer inom naturvård och anknytande verksamhet, såsom lokal livsmedelsförädling och turism. Vår tanke har varit att man här skulle ha förutsättningar att ha nått långt när det gällde frågor om naturvård som affärsidé, eftersom naturvård gjorts till en mer central del av den allmänna politiken i detta område. Dessa erfarenheter har vi velat fånga upp, analysera och sprida.

 Forskningsprojektets uppbyggnad

Denna studie som är finansierad av Stiftelsen lantbruksforskning (SLF) har syftat till att beskriva potentiella möjligheter för lantbrukare att ta vara på gårdens naturvärden och skapa inkomster av detta, dvs. att göra naturvård till en del av gårdens affärsidé. Forskningen baseras på flera datainsamlingar;

  1. Observationer av möten mellan lantbrukare/markägare och naturvårdsrådgivare i fält
  2. Kvalitativa djupintervjuer och fokusgrupper med lantbrukare, rådgivare och andra nyckelaktörer inom biosfärområdet
  3. En enkätundersökning (telefonintervjuer med lantbrukare i hela landet)

Möten och intervjuer har spelats in, analyserats kvalitativt och publicerats vetenskapligt respektive förbereds för publicering. Ett intresse har varit att se vilken roll rådgivningen och rådgivare spelar för detta utvecklingsområde. Studien har löpt på deltid mellan år 2006 och 2010. Forskningen har bedrivits vid Avdelningen för miljökommunikation på SLU (Sveriges lantbruksuniversitet).

Läs mer om forskningsprojektet här.

   
  • «
  •  Start 
  •  Föregående 
  •  1 
  •  2 
  •  Nästa 
  •  Slut 
  • »


JPAGE_CURRENT_OF_TOTAL
AddThis Social Bookmark Button
mod_vvisit_counterTotalt antal besökare1806439